TEXT: CRISTINA GRENHOLM

Det verkar vara omöjligt att klara sig utan avgränsningar mellan ”oss själva” och ”de andra”. Men avgränsningarna kan ske på olika sätt. Ibland är det neutrala beskrivningar: ”När vi kom fram var de andra redan där.” Gruppen återförenades, uppdelningen var temporär. I andra fall är det mer som står på spel och avgränsningen är skarpare mellan ”oss som har rätt” och ”de andra som har fel”. Det kan handla om ideal eller politik – eller om religion.

Denna höst kommer en ny översättning av Nya testamentet, NT 2026. Den är gjord av Svenska Bibelsällskapet. Ur ett kristet perspektiv finns en avgränsning redan i benämningen av textsamlingen: Vårt nya testamente är av tradition avgränsat från de andras gamla testamente. Samtidigt är det ett faktum att den kristna Bibeln innehåller båda testamentena. När den kristna rörelsen föddes fanns de andra redan med sin heliga Skrift. I forskningssammanhang benämns den äldre samlingen ”den hebreiska Bibeln”. De texter som ingår i den var Jesus Bibel och det är dessa han tolkar. Jesus kritiserar och kontrasterar, men han bygger också vidare på den tradition han tagit emot och ger perspektiv på den – precis som andra judiska lärde. Jesus eget liv och verk görs begripligt med hjälp av den judiska lagen, berättelserna och profettexterna. Gamla och Nya testamentets folk är inte varandras motsatser. De har mycket gemensamt – också att de i sin tur avgränsar sig från ”de andra”.

Det finns ett sätt att benämna ”de andra” som förekommer både i judiska och kristna texter som vi är vana att läsa dem i svensk översättning – de andra är ”hedningar”. När det sägs i en judisk kontext handlar det om dem som inte är judar och när det sägs i kristna sammanhang avses ibland icke-judar och ibland icke-kristna. ”Hedningar” signalerar också något mer, ordet pekar mot att de andra har fel.

Men i NT 2026 finns ”hedningarna” inte längre kvar! Det beror på att grundtextens grekiska ordinte har en negativ laddning. En mer korrekt översättning är ”de andra folken”. I en redan publicerad provöversättning av Bergspredikan syns denna skillnad i Matteusevangeliet 6:7. I den översättning som finns i Bibel 2000 står det: ” Och när ni ber skall ni inte rabbla tomma ord som hedningarna; de tror att de skall bli bönhörda för de många ordens skull.” Den andra texten lyder: ”Och när ni ber, rabbla då inte tomma ord som de andra folken. De tror att de ska bli bönhörda för de många ordens skull.”

Översättningen ”de andra folken” gör distansen mellan oss och dem mindre. Tanken att vi själva också skulle kunna vara som ”de andra” ligger närmare till hands än om vi hör om hur ”hedningarna” gör. Vem riskerar inte att rabbla tomma ord? Avgränsningen mellan oss själva och de andra blir inte lika värdeladdad eller skarp.

Det är inte bara när Nya testamentet översätts som vi bör vara varsamma med hur vi uttrycker oss. Detsamma gäller i många sammanhang. När människor förminskas och nedvärderas genom att beskrivas entydigt som några som skiljer sig från ”oss” – eliter, migranter, klimataktivister eller konfliktdrivande – så ökas avståndet mellan människor på ett farligt sätt.

Att vi får en ny översättning av Nya testamentet på svenska är en stor kulturell händelse. Sedan den första publicerades 1526 har vi endast haft fyra ytterligare officiella översättningar. Detta är alltså sjätte gången det händer på femhundra år. Vi kommer att stöta på NT 2026 i olika sammanhang. För många framstår förändringarna som detaljer, men vi har att göra med en text som påverkat och påverkar oss, vare sig vi är troende eller inte. Vi kan alla lära oss något nytt av den.

Det är min förhoppning att NT 2026 kan bidra till att vi blir försiktigare med hur vi beskriver ”de andra” i fler sammanhang än vid bibelläsningen. Vi behöver öka vår känslighet för vilka ord vi använder i debatter och i sociala medier. Det är nödvändigt att vi reflekterar över att gränsen mellan ”de andra” och ”oss själva” sällan är skarp eller definitiv. Det finns alltid också sådant som förenar oss som medmänniskor.

Orden vi använder för dem vi uppfattar som nära och dem vi placerar på avstånd gör skillnad för hur vi ser på möjligheten att nå gemensamma mål. Därför spelar översättningen att ”hedningar” mer korrekt bör benämnas ”de andra folken” en viktig roll. Med en minskad distans till de människor vi beskriver som annorlunda än vi själva blir vi bättre rustade att försvara det vi alla behöver: respekt för människovärdet, klimaträttvisa, demokrati och fred.

Cristina Grenholm är präst, teolog och författare och har varit ledamot i Svenska Bibelsällskapets översättningsråd. Torsdag 24 september medverkar hon på Bokmässan i Göteborg i samtalet ”Tolkningens pris”. Scen: Teo i Tiden G02:02 klockan 12.0.0