TEXT: ANDERS EDSTRÖM FOTO: MAGNUS ARONSON

---

En unik samling av flertusenåriga keramikföremål från Mellanöstern har sedan 1920-talet funnits på Sigtunastiftelsen. I alla fall ända fram till i våras då huvuddelen av den s.k. Palestinasamlingen med 150 föremål donerades till Medelhavsmuseet i Stockholm. ”I svensk kontext är samlingen helt unik. Förvärvet blir således en unik möjlighet att förvärva en historisk samling med högaktuell profil”, skriver museet i sitt beslutsunderlag. Men varför hamnade dessa föremål här på våra nordliga breddgrader?

Först en kort bakgrund. Det är inte alldeles enkelt att definiera vad man historiskt avsett med begreppet Palestina i olika tider. Översiktligt tänker vi på landet mellan Medelhavet och Jordanfloden. Av det Brittiska palestinamandatet (1918 – 1947) uppstod 1946 Jordanien ( också kallat Transjordanien d.v.s området öster om Jordanfloden) och Israel 1948 ( området väster om Jordanfloden). Dagens Libanon och Syrien hamnar under franskt mandat. Dagens Palestina är alltså till stor del något annat än vad det historiska begreppet omfattar.

I alla tider har Palestina legat i korsvägarna mellan stormakter och tre världsreligioner har sitt ursprung och intim koppling till området. Från början av 1500-talet fram till Första världskrigets slut var området del av det ottomanska imperiet. Imperiet upplöses officiellt 1922 och Turkiet bildas ett år senare.

När det imperiets nedgång kunde skönjas blir regionen en alltmer intressant arena för de europeiska stormakterna. Då vill många vara med och från mitten av 1800-talet grundas flera europeiska länders konsulat. Det religiösa intresset ökar samtidigt och efter sultanens nya politik blir det tillåtet att bygga kyrkor och missionera. Även sjukhus och skolor byggs. Svenska Jerusalemföreningen grundas år 1900 och tre år senare utnämns professor Gustaf Dalman, chef för det nybildade tyska arkeologiska institutet, till svensk och norsk konsul. Han blir en av de internationellt mest kända utforskarna av Palestina.

Det arkeologiska intresset för området tar fart. I Egypten upptäcks Tutankhamuns grav 1922. I Palestina söker man arkeologiska svar på de bibliska berättelserna och svenska tidningar rapporterar flitigt om nya fynd med rubriker som: ”Märkliga vetenskapliga undersökningar bekräfta bibeltextens riktighet”.

Bibliskt museum på Sigtunastiftelsen

En av Svenska Jerusalemföreningens förgrundsgestalter var prästen Sven Linder, sedermera professor i Uppsala. Han vistades 1911-1913 i Palestina för att studera Bibelns land under Gustaf Dalmans ledning. Sven Linder föreslår i januari 1918 för Sigtunastiftelsens grundare och rektor Manfred Björkquist, att de ska samla in föremål till ett bibliskt museum, tänkta som åskådningsmaterial i undervisningen vid folkhögskolan.

Han tar åter upp frågan med Björkquist i ett brev i mars 1921. ”…. genom Amerikanska Kolonien skulle vi säkert kunna få hjälp, både med att hopbringa en lämplig samling och att få tillstånd att föra den till Sverige. För ungefär femhundra kronor kunna vi få en god samling av lampor, lerkrus och billigare glassaker. Men för oss i Sverige är det ju viktigast att äga exemplar av de vanligaste föremålen, inte af de sällsynta”, skriver Linder till Björkquist, som blir entusiastisk.

Den Amerikanska kolonin i Jerusalem är den kristna gruppering som väntar på Kristi återkomst och dit 37 bönder från Nås socken i Dalarna ansluter sig. Tack vare Selma Lagerlöf blir de världskända genom boken Jerusalem och senare filmatiseringar. Lagerlöf och Sophie Elkan beger sig på en exotisk resa till Jerusalem år 1899-1900 för att träffa och intervjua svenskarna. Det ger material till boken, som bereder vägen för Nobelpriset 1909.

Flera betydelsefulla personer är inblandade i Palestinasamlingens tillblivelse. Hans Whiting vid Amerikanska kolonin sammanställer samlingen och föreståndaren för det nyligen bildade engelska arkeologiska institutet i Jerusalem, professor John Garstang, utlovar dubbletter ur sin egen samling. Gustaf Dalman har överinseende över projektet och ger sitt gillande. Dalman introducerar etnoarkeologin, vilket inspirerar Sven Linder så att samlingen även b.la. innehåller två miniatyrmodeller av handplogar av trä; Vanliga människors liv och arbete skulle visas upp.

Fraktas med Svenska Orientlinjen

Att få ihop en arkeologisk samling är förstås inte gratis, framför allt frakten kostar. Sven Linder tar emot en check på 1.000 kr av Sigtunastiftelsens särskilda mecenat, godsägare Oscar Ekman. Efter kontakt med den legendariske skeppsredaren Dan Broström i Göteborg fraktar Svenska Orientlinien samlingen i åtta trälårar till Sigtuna under vårvintern 1922.

Något bibliskt museum blir aldrig verklighet. Under perioder är delar av samlingen utställd på Sigtunastiftelsen, men annars nedpackad. 2007 görs en större utställning på Sigtuna museum. Tyvärr finns idag inte heller förutsättningar att på Sigtunastiftelsen förvara och visa en så stor samling på ett ändamålsenligt sätt. Därför donerar Sigtunastiftelsen under våren 2025 samlingen till Medelhavsmuseet i Stockholm, förutom en liten andel som stiftelsen planerar att göra en egen utställning av. Det blir en viktig liten utblick mot världen och andra tidsåldrar.

Fyller viktig lucka

Hos Medelhavsmuseet är det efterlängtat att fylla luckor i beståndet då de sedan tidigare inte har så många föremål från den regionen. Föremålen sätts också in i en bredare kontext och dess tillgänglighet för både allmänhet och forskning ökar.

– En så pass stor samling, med ett visst syfte, bibliskt museum, är ovanligt. Det är som ett museum i sig. Ingen enskild turist som har enstaka föremål. Och bakgrunden är känd och hur föremålen kommit hit, säger Sofia Häggman, intendent och egyptolog vid Medelhavsmuseet.

– Museet förbereder nu att visa delar av samlingen i en ny permanent utställning om Medelhavet, som ska börja byggas under 2027, berättar Sofia Häggman.

Många föremål har förekommit i gravkamrar. Annars hade de varit bruksföremål som skulle ha förstörts genom årtusendena. Det gäller bland annat små ”tårformade” kärl, s.k. unguentarium, från både hellenistisk och romersk tid. De kunde innehålla olja, salvor och t.ex. balsam som användes vid begravningsceremonier.

En mindre samling oljelampor ingår även i samlingen. Det går att se utvecklingen från ett fat med uppvikta kanter av en enkel typ som dyker upp före 400-talet f. Kr., till päronformade lampor med handtag. De är yngre och härstammar troligen från senromersk tid, 300-talet e. Kr. och framåt.

Flera föremål kommer från Gaza. Sofia Häggman berättar att det var en viktig hamnstad med utskeppning från viktiga handelsvägar, både under egyptisk och romersk tid. Det ger även koppling till dagens förstörelse där kulturarvet är hotat.

– I dagens Gaza har det mesta förstörts eller försvunnit ovan jord, konstaterar Sofia Häggman.

Palestinasamlingens föremål har bevarats tack vare de driftiga vännerna Sven Linder och Manfred Björkquist, även om deras ursprungliga idé med ett bibliskt museum aldrig förverkligades.

Faktaruta

Föreläsning om arkeologi i det Heliga landet söndag 10 maj

Söndag 10 maj ger Kenneth Silver, intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm, en föreläsning om arkeologi i det Heliga landet utifrån Palestinasamlingen på Sigtunastiftelsen. I samband med detta invigs även en utställning med ett urval av de arkeologiska föremål som fortfarande Sigtunastiftelsen förfogar över.

Läs mer