TEXT: ANDERS CLAESSON

Gunnar Ekelöf tillhör Sveriges främsta och mest inflytelserika författare. Han var poet, men också prosaist, översättare, kulturkritiker och blev invald i Svenska Akademin 1958. Sigtuna kom att få en viktig roll i hans liv.  

---

Gunnar Ekelöf föds 1907 och växer upp i ett borgerligt hem i Stockholm. Hans far Gerard kommer upp sig som fondmäklare men dör i syfilis 1916. Hans mor Valborg kommer från en adelssläkt och gifter 1921 om sig. Ekelöfs svåra barndom lägger grunden för hans utanförskap och poetiska skapande. Liv, läsande och skapande blir för honom oupplösligt förbundna.

Ekelöfs första längre besök i Sigtuna var som 20 årig konvalescent på Sigtunastiftelsen vintern 1927/28. Efter studenten på Nya Elementarläroverket 1926 bedriver han orientaliska studier i London och Uppsala och får ett magsår. Sommaren 1927 skriver han sina första självständiga dikter när han vilar upp sig på ett pensionat i Gagnef: ”Ett stjärnfall gnistrar på himlen; var det inte i mitt hjärta den stjärnan föll ner?”.

1928 får Ekelöf ut sitt farsarv och reser till Paris! Där blir han poetisk modernist under mötet med den franska modernismen, och efter läsning av den sufiska poesin. När han kommer hem inreder han ett funkishem, går på psykoanalys och lever ett dandyliv med välskräddad kostym och sportbil! Han träffar Gunnel Borgström, som efter ett par år lämnar honom för Karin Boye. Efter Kreugerkraschen 1932 förlorar han sina pengar, vilket ”gjorde folk av mig”. Han börjar arbeta på den tongivande modernistiska tidskriften Spektrum, där han ger ut sin modernistiska debutsamling Sent på jorden 1932.

”Man ska ha gått igenom åtskilligt mycket för att ha barnasinnet kvar.”

Gunnar Ekelöf

På 30-talet återvänder Ekelöf till Sigtuna, där han träffar Sven Stolpe, Bertil Malmberg m.fl. på Stiftelsen. 1935 bjuds han in till den första Författarkonferensen på Stiftelsen om Diktens frihet. Ekelöf tackar nej. Karin Boye, Sven Stolpe m.fl. kommer. Diktens frihet hävdas! 1942, då han fått sitt litterära genombrott med Färjesång (1941), får han Författarstipendium på Stiftelsen. Ekelöf tackar ja då han 1949 inbjuds av Stiftelsens nya direktor Olov Hartman tillsammans med 40-talisterna, och Sigtuna blir ett litterärt centrum för tidens moderna litteratur.   

1942 flyttar han ihop med Nun Flodquist och 15 år i kappsäck upphör. De bor framförallt i Hölö och lever i ett 9-årigt förhållande tills Gunnar flyttar ihop med Nuns syster Ingrid 1952. Gunnar och Ingrid flyttar till Trosa och får sin dotter Suzanne 1953. På 50-talet blir Ekelöf etablerad på den svenska litteraturparnassen: han får De Nios stora pris 1951 och blir invald i Svenska Akademin 1958 och ger ut diktsamlingar som Om hösten 1951, Strountes 1955, En Mölna-elegi 1960.  

---

Sigtuna är parets hem de sista 12 åren av Ekelöfs liv och tiden i Sigtuna är hans lugnaste tid. Han har länge haft problem med alkohol och Ingrid blir nu den stabila punkten och hans medarbetare. 1956 hyr man författaren Lars Göranssons lägenhet på Stora gatan 63. Utsikt mot Sigtunafjärden och mot S:t Pers kyrkoruin; ”kyrkan har vissnat” är 4-åriga Suzannes kommentar. Omställningen från land till småstad går oväntat bra: ”Det här är en rätt trivsam stad, tror jag” förklarar Gunnar, ”för det är så pass stor omsättning på folk att småstadsstämningen blir något uppluckrad. Men, med svenska småstäder bör man ha stark misstänksamhet mot”, tillfogar han. ”Gunnar tycker det är bra här”, skriver Ingrid, ”han går ideligen ut och promenerar sig med händerna på ryggen”. En anledning till att han snabbt blir hemmastadd, är, menar Sommar, att han tidigare varit författarstipendiat på Stiftelsen och att han har tillgång till Stiftelsens välförsedda bibliotek. 1958 övertar man hyresrätten till en flygelbyggnad från 1700-talet på Grillska gården, Stora Malmgatan 23. Ekelöf skriver: ”Man kan inte ana att det bara är några minuters promenad till bra butiker och ett bibliotek. Så det artar sig till trivsel, är dessutom billigt.” Det sista årtiondet av Ekelöfs liv präglas av skrivande, sjukhusbesök och resor till Italien, Grekland, Turkiet. Han skriver Akrit-cirkeln 1965-67 efter ett känslomättat besök i Istanbul och mötet med en svart madonna-ikon, tre diktsamlingar som blir höjdpunkten på hans författarskap.   

Gunnar Ekelöfs existentiellt angelägna och utmanande modernistiska författarskap överspänner tider och kulturer och är minst lika aktuellt idag. Hans poesi har haft ett stort inflytande på senare författare inte bara i Sverige, utan även i Norden och i världen.

Sedan 1997 finns det ett Gunnar Ekelöf-rum på Sigtunastiftelsen.

---

KÄLLOR:

Sommar, Carl Olov, Gunnar Ekelöf : En biografi (1989)

Hartman, Olov, Färdriktning (1979)

OM GUNNAR EKELÖF

Född: 15 september 1907 i Stockholm

Död: 16 mars 1968 (60 år) i Sigtuna

Yrke: Författare, poet, översättare

Verksam: 1932-67